Revolutionerande system för hjälp vid dejting.

Nu har jag hittat det ultimata hjälpmedlet för alla oss blåögda singlar i dejtingvärlden. Det går ut på att den man dejtar samlar eller blir av med poäng beroende på situation. Uppfunnet av undertecknad...

Han/hon börjar på 50 poäng vid första dejt eller encounter. Sedan kan man få upp till 10 poäng åt gången eller lika många avdrag beroende på vad som hänt. Dock så finns det speciella regler för de STORA situationerna. Se nedan.

Exempel:

SMS:a istället för att ringa: -2 poäng
Ringa istället för att SMS:a: +2 poäng
Inte höra av sig på 3 dagar eller mer: -8 poäng
Ha ett rent och snyggt hem: +8 poäng
Inte svara på SMS förrän efter ett dygn: -5 poäng, efter 12 timmar: -4 poäng, efter 4 timmar  -3 poäng
Åka långt för en dejt: +10 poäng
"Låta det rinna ut i sanden" istället för att berätta att man inte är intresserad: -Specialregel nr 1. -25 poäng
Laga (god) middag (bara att försöka ger ju poäng): +5 poäng
Somna direkt efter sex: -5 poäng
Pussas offentligt bland folk man inte känner: +4 poäng, bland folk man känner: +8 poäng
Inte vilja pussas eller hålla hand bland folk i allmänhet: -5 poäng
Hålla sin kropp i trim och se fräsh ut: +8 poäng
Säga "jag älskar dig": Specialregel nr 2. +25 poäng

Så här kan det då hålla på. Är det riktigt bra så kommer han/hon upp till 100 p. Reglerna säger då här att man inte får dippa under 80 poäng inom de närmsta 3 månaderna för att det ska vara något att satsa på fullt ut. Detta är bara ett utdrag av de regler som finns. Man lägger till eller tar bort regler så att det sedan passar sin person och hur man vill ha det i ett förhållande. Man kan naturligt vis även anpassa hur mycket poäng man ska ge eller dra av av samma anledning!

Nu ska jag kasta i mig en liten skinkmacka... Laters alla yllen.

Avsnitt II på dejtinghistorien

Ja, här kommer då avsnitt två av gårdagens historia.

Kanske skall det tilläggas att första avsnittet utspelade sig i Uppsala i December förra året...

Har varit en del aktiv på en av sveriges största dejtingsidor och för en månad sedan (alltså 7 månader efter första avsnittet) fick jag ett meddelande där som lät ungefär så här:

Hej du sexiga kvinna! Efter att ha betraktat din bild och läst din profil så var jag tvungen att höra av mig. Här finnes en äkta gentleman från Stockholm som vill hitta en kvinna/tjej att skämma bort. Gör allt för att min kvinna skall njuta och ger henne allt hon önskar sig... Är en framgångsrik börsmäklare som det går bra för samt att pengar finns det gott om.

Kanske stod det inte så ordagrant, men bra nära i alla fall. Jag kan tänka mig att det är en "mall" han använder och som skickas ut frekvent till många tjejer... Hehe. Jag kände med en gång att jag sett honom förut och gick in för att läsa hans profil. Visst fan var det killen som var hemma hos mig i december!! Jag trodde att jag skulle spy lite i munnen när jag fattade vem det var och att HAN KÄNDE INTE IGEN MIG!!

Naturligtvis så skrev jag tillbaka och undrade om han inte kände igen mig eftersom vi träffats förr... Han skrev tillbaka att det gjorde han inte och ville samtidigt veta vart vi hade setts. Jag var snabb att svara att han faktiskt varit hemma hos mig en hel kväll i December och han ljuger om både vad han pysslar med och vart han bor (kollade nämligen om han bodde kvar i Uppsala...). Inte länge efter jag skickat mailet fick jag svar. Då skrev han:

Jahaaa... Jo, minnet är ju bra men kort. hehe
Hade vi sex?

Ja dra åt helvete alltså!! Herregud att det finns så puckade män(niskor)! Han känner för det första inte igen min bild, för det andra kan han inte ha läst min profil för där står det att jag pluggat till agronom i Uppsala och nyss flyttat hem (plus massa annat man kan känna igen mig på). För det tredje - inte ens när jag berättar om kvällen i Lilla Sunnersta så ringer det en klocka! Jag är kanske ingen man minns då eller... hahaha

Jag skrev tillbaka och berättade med skarp skrivstil att vi verkligen inte haft sex då han definitivt inte var min typ och i samma mening undrade jag om han har för vana att glömma bort vilka han legat med eftersom han undrat om vi hade gjort det!! Ville hemskt gärna undra om han någonsin får ligga med det underbettet och den fruktansvärt platta personligheten, men återigen är man en väluppfostrad tös. Han kanske läser detta och då vet han ju nu då i så fall! hahahahaha

Nu ska jag nog kasta mig ut i köket å baka fläsk med bruna bönor (osis för dig Sandy att du jobbar kvällen, annars hade jag gjort till dig med!  hihihi)

Laters alla yllen!

Frustration i dejtingsvängen

Varför i hela friden är det så svårt att dejta? Många tappra försök som slutat mer eller mindre i katastrof (läs Catjastrof) har kanske gjort mig en del skeptisk. Jag kommer så väl ihåg när det var så där "lätt", när allt med en gång bara föll på plats utan större ansträngningar.

Är jag för kräsen? Ja, kanske. Men inte skall man kompromissa med de där viktiga egenskaperna som man letar efter bara för att slippa vara själv? Nej, det tänker jag då rakt inte göra. Jag vet vad jag anser är viktigt hos den jag vill vara med och många dejter har förstörts av kass kommunikation, självupptagenhet, avsaknad av humor och noll ambitionsnivå. Humor som jag anser vara en av de viktigaste egenskaperna ligger högst på önskelistan. Har man inte kul ihop går allt det andra också förlorat. Jag mår absolut inte dåligt av att vara själv, men visst hade det varit härligt att vakna jämte den där speciella människan som får hjärtat att att slå så hårt att man inte kan somna om...

Man skulle ju inte dö av en bra kyss heller!

Det har ju funnits och jag ger mig fan på att han finns där ute någostans med en latte i ena handen och sitt hjärta i den andra och undrar vart jag har varit hela hans liv. Problemet är att jag inte vet var jag ska leta någonstans. Det var ett tag sen jag letade på allvar och står nu ganska handfallen i djungeln av communitys, pubar och singelsidor på nätet.

Nu ska man kanske inte underskatta nätet, men tro fan att man blir hämmad när något sånt här händer:

Jag hade pratat med en kille på en msn-chat och vi bytte msn-adress. Efter ett par veckor så bestämde vi oss för att träffas hemma hos mig i lägenheten i Uppsala. Klockan var 21.30 en fredagskväll och det var ganska nervöst att träffa någon som jag bara sett på mobilbild. Jag gick i vilket fall som helst ut för att möta honom på parkeringen och såg honom ställa ifrån sig bilen och hoppade ut.

För det första såg han inte alls ut som på bilderna. Tror till och med att det inte ens var han egentligen. Han var knappt så lång som jag, hade kraftigt underbett och såg ut att vara i 45-års åldern (fast han sagt han var lika gammal som jag). Jag tänkte "herregud - åk hem!". Men nu är man ju uppfostrad så han fick komma in på kaffe i alla fall. Det dög inte till herrn som tog fram bag-in-boxen med tre liter billigt rödvin och hällde upp sig ett glas.

Ytterligare tre glas senare (jag drack bara ett för att vara trevlig) var klockan 01.45 och jag gick på toaletten. När jag kommer ut så ser jag denna människa stå och rulla ned mina persienner!! Vi hade suttit i var sin soffände hela kvällen och jag fattade ingenting. Jag gick in på toaletten igen för att ringa min granne för nu vart jag riktigt nervös... när jag gjort det satte jag mig på soffan igen och han gick till fläkten för att röka. Efter ett par bloss så tittade han på mig och sa:
-Nähä, vi kanske ska gå och lägga oss - eller vill du se mer på tv?"

Jag trodde jag dog!! Va i helvete menade han med det?? Vi hade ju inte direkt någon kemi vilket hade visat sig genom att jag hållt mig ca 2 meter från honom konstant under kvällen. Jag svarade:
-Va?? (skrattar och tittar på honom som om han var en utomjording)

Han säger:
-Nähä, vad hade du tänkt då?

Jag utbrister:
-TAXI kanske!!

Han ringde taxi och 10 minuter senare var han väck. Är det konstigt att man blir skeptisk???

Det finns en uppföljare till denna historien och den kommer senare ikväll... Så - fortsättning följer!

Uppföljaren är uppskjuten tills imorrn - glömde att jag ska jobba kl 07 imorrn bitti... Fan!

RSS 2.0