Catjalainen

Nu är det bara 4 dagar kvar att mata in all info innan tentan går av stapeln. Lite ångest är det så klart men samtidigt är jag inte så orolig över resultatet. Känner mig ganska säker på mina kunskaper och så länge de kursansvariga inte blir elaka så skall det nog gå bra...
Hade kunnat mörda för en Värnamo-pizza och ligga sked till nån bra film. Katterna är ju ett substitut som bara funkar till viss del... :)

Nu ska jag bädda ner mig och se den sista halvtimmen av "Along came Polly" på 3:an - skitkulig film...

Ses imorrn.

Kram!

Nog är man en vetgirig student, men tentaplugg är ingen höjdare. Är "ledig" idag fredag och sedan även på måndag för att kunna tentaplugga så mycket jag bara orkar. Kursen har absolut gett mig en hel bunt aha-upplevelser och det är precis det man söker när man läser den här typen av kurser. Innan höstterminen startade så kände jag mig jätteosäker och lite panikslagen över att jag endast har tre terminer kvar att nå upp till den kunskapsnivå som krävs av en riktigt slipad rådgivare. Nu å andra sidan känns det MYCKET bättre. Jag har kunnat knyta ihop säcken kring grisproduktion och har kommit till insikten att jag är en jävel på grisar helt plötsligt! Självförtroende skall man inte underskatta när man skall ut i arbetslivet heller och det krävs att man faktiskt tror på sig själv och sin förmåga och det gör jag nu. Det hade ju inte gått utan kursteamet, föreläsarna och min allierade Petra som jobbat med grisar i en herrans massa år. Tack ska ni ha... :)

Rådgivare till grisproducenter i framtiden?? Kanske det, kanske...


Halledosingens så dulli'!!

Idag fick jag ett så kallat bryskt uppvaknande. Satt på en intressant föreläsning ( för övrigt i en sal där de släpper ut ventilationen från resturangen på bottenvåningen vilket gör att matoset distraherar när man är hungrig och får mig att må illa på tidiga föreläsningar) och insåg under en diskussion med en kursansvarig att det bara är 1,5 vecka till tentan! Iiiiiiiiiiii!!!!! Vilken panik jag fick! Denna insikt gjorde att jag genast började gå igenom (i huvudet) allt jag måste hinna läsa och smälta innan det är dags att krafsa ned allt man kan på 4 timmars skrivtenta... Här har man gått i ett dås och trott "att man har all tid i världen" - ICKE!

Nu blir det plugg för hela slanten och jag måste omedelbums doppa näsan lååångt ner i böckerna.

Det har säkert inte undgått någon att jag har en nedrans otur jämt och ständigt. Trasiga bilar, bussar som inte går dit jag vill, tvättstugor som inte uppfyller några som helst krav, hemlängtan, mardrömmar och uttråkat liv i allmänhet.

Som en sol stiger upp över en saltvattenstänkt sandstrand någonstans i Karibien kom det en överraskning på posten idag. Släggan som är min allra mesta singelallierade kände med mig långt bort som jag är och skickade mig en alldeles egen Chuck Norriz. Det finns tydligen en hållplats på nätet där man kan skicka en liten nalle till någon behövande bara sådär. Födelsebevis fanns med där det stod att han är född den 21/9 -07 och hans namn (se ovan). Ur en söt, röd liten ask tittade han upp på mig med chokladbruna ögon och undrade om vi skulle spoona.


Chuck tittar upp ur sin ask... :)

Gissa om detta gjorde hela min dag eller...?! Släggan är verkligen en go vän som jag inte vill vara utan och han förklarade att jag inte kan hålla på att nöta ut pälsen på mina två katter utan att det är bättre att spoona en liten nalle nu när hösten kryper in runt knuten.

Tack igen Sledge...

Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här. Jag längtar hem - vill inte vara här.

Kääära värld. Som ni alla har förstått så har jag lite problem att ta mig fram i den vardagliga världen. Tvättproblemen igår eftermiddag gjorde mig på ett lite stingsligt humör men det hade jag hållt inne på om jag visste vad som väntade idag. Skrev som bekant upp en ny tvättid till kl 12 idag så jag skulle kunna få tumla alla mina sängkläder och annat nödvändigt.
Dagen började med att jag fick stå och dänka all tvätt som jag fick hänga inne i lägenheten över natten så att den inte skulle surna. Kommer ut till tvättstugan, slänger i den blöta tvätten och trycker på knappen... Gissa vad som hände.

DÖD JÄVLA TUMLARE!!!! Va fan, jag måste varit en elak jävel i mitt förra liv för att förtjäna allt detta krångel!

Naturligtvis var den andra tumlaren fortfarande trasig och jag blev högröd av tvättstugeilska. Då gick jag till en annan tvättstuga som jag egentligen inte skall använda ca 100 meter från mitt hus för att försöka lösa mitt tumlarproblem. Där var en tjej som precis skulle börja tvätta och jag fick lägga i på hennes tid. Hon lovade att inte låsa och jag skulle komma tillbaka innan hennes maskiner var klara ca 12.45.

Nu var jag ju tvungen att ta ett "felanmälanssamtal" till den där jävligt trevliga damen som jag pratat med dagen innan och det gjorde mig inte muntrare direkt. När jag ringde snäste hon av mig med att den som ringt dagen innan lämnat felanmälan på 2 (!!!!) maskiner. Då brast det för mig totalt och jag frääste: varför i hela friden sa du inte det till mig igår fööör då!!???? (innerst inne vetande att det faktiskt inte är hennes fel att de jävla snorungarna i mitt bostadsområde inte pallar sätta upp en lappjävel när nåt är sönder!!). Varför satte den personen inte ett meddelande på tumlarna för?? Jag begriper mig inte på skiten...

Sagt och gjort var jag på plats för att ta min tvätt 12.45. Visst hade tjejen glömt att hon inte skulle låsa och gjort det ändå, vilket innebar att jag fick stå och vänta i en halvtimme innan hon kom. Då hade jag tappat all ilska så arg var jag... Den bara rann av mig som vatten på en mås.

Hatar allt som har motor...

Tack Myra för att du tipsade om denna underbara artist på din blogg. Har sett henne på någon pratshow någon gång för länge sedan och efter ett besök på hennes hemsida förstod jag att det här passade mig alldeles utmärkt! KT Tunstall heter hon och har precis gett ut ett nytt album som kan köpas på hemsidan eller cdon.com. Med en raspig, hes röst förmedlar hon sina låtar vansinnigt lyriskt.

Varför skall det vara smidigt när det kan vara krångligt? Senaste tiden (läs: hela mitt liv verkar det som) har jag haft allmän otur gällande maskiner och annat med motorer. Idag är så klart inget undantag när jag upptäcker att tumlaren inte snurrar. Naturligt vis så hade jag EXTRA mycket tvätt denna gången och då speciellt sängkläder som MÅSTE tumlas för annars blir jag inte av med katthåren som täcker hela skiten...
Jag har någon gång läst eller hört att det finns ingen annan stans där det uppstår så mycket grannfejder som i tvättstugan. Det kan jag absolut förstå. Snorungarna och utbytesstudenterna som bor i mitt område verkar aldrig ha tvättat förut och kan ingenting om vett och etikett i gemensamma utrymmen såsom tvättstugan. Skitigt och jävligt är det, så om man tappar ett nytvättat plagg på golvet är det bara att direkt flytta det till saneringsverkstad (eller tvätta om helt enkelt). I början så var jag skitnoga med att sopa, torka golv och maskiner, men när man bara är ca 10 personer utav 400 som gör detta så tröttnar man ju ganska snabbt.

När jag upptäckte att tumlaren var sönder så gick jag genast in och ringde boservice. Damen jag pratade med upplyste mig på fräsig, otrevlig uppländska att felanmälan redan var gjord och att det minsann inte var henne man skulle ringa till när problem uppstår med tvättstugan. jag svarade på ännu fräsigare småländska att: -"De ståå facktisst på dönn att de ä detta nummrrett mann ska rrringa nä de e probblem!".
Shut her up...!

Retar mig ännu mera på att den som upptäckt problemet innan mig och varit duktig att göra felanmälan var så förbannat osmart att han/hon inte ens kunde bemöda sig med att sätta en lapp-jävel på dörren så jag hade vetat det INNAN jag börja tvätta och hade då sparat 3 timmars arbete och kunde bara bytt tvättid!! Jävla mongon!

... blir ju mer påtaglig just på grund av att man vet att man inte kan åka hem innan jul. Ju mer jag tänker på det ju mer panik får jag. Önskar så det gör ont att tiden skall gå fort så jag kan få flytta hem igen. Vill bara kasta mig till mitt småland och hämta ett hus på landet med gångavstånd till sjön där man kan morgondoppa hur ofta man vill.

Annars har jag bara hängt över datorn och böckerna idag. Har suttit i telefon med diverse experter på Lantmännen och JTI för att på bästa sätt lösa uppgiften som givits oss. Ligger bra i fas åxå just nu, inte illa heller med tanke på att jag var sjuk förra helgen och den som gick försvann i Skara.
Kommer så klart att fortsätta mitt vetgiriga arbete imorrn - men fanimej inte innan lunch. Förmiddags-slapping är ett måste för en morgontrött piratstudent!

Natti på er alla grävslokar!

Jävla Kurt. Jag är inte speciellt förtjust i att sova där jag inte är trygg. Sömnen har svårt att infinna sig hemma i min egen säng och det gör det ju inte lättare direkt när man ligger i en alldeles för mjuk, smal våningssäng på ett vandrarhem i en stad där de pratar hutlöst roligt! Kom till boet vid 9 på torsdagskvällen och där mötte jag upp min klasskompis Malin. Vi packade upp över en flaska vin och det blev senare än vi egentligen hade velat med tanke på att huvudet skulle vara med på morgonen när föreläsningarna började... Egentligen var det meningen att vi skulle få en millimeter sovmorgon, men halv 7 i ottan var det fullt ös på puckon utanför och sussandet blev abrupt avbrutet.

Bunkern

Hela den första dagen hade man ju kunnat vara utan då det var mest info om en massa saker angående studier på universitet. Nu läser jag ju 4:e året så det gav ju mig nada då... Vi var inte klara i skolan förrän kring 18-tiden och då bar det av till stadens mysigaste snask-krypin. Smågodis och skvallertidningar stod på menyn när jag och Malin sjönk ned i var sin underslaf.

  
SNASK!

Lördagen började tidigt och vi lärde oss en hel massa om katter, de problem som DE upplever och de problem som VI ägare upplever. Det är sällan samma sak nämligen... Halv 17 var vi klara och färden hem startade. Nu åkte jag med två klasskompisar J & V och de skulle inte hela vägen tillbaka till Uppsala så det blev en avkastning på centralen i Sthlm som sedan slussade vidare en trött, kall och lagom utmärglad Hund-Nej vidare mot en skön säng ca 7 mil bort...
Kom in till centralen en timma innan tåget skulle gå och man var inte direkt impad av att fördriva tiden där i en trött kropp och ett ännu mer trött och hängigt ansikte i en jacka som luktar ko... Nu gick det ju bra eftersom jag var väldigt fokuserad på att krypa ner i min stora nybäddade säng. Anlände till Uppsala runt 23 och kryssade fram bland vägbyggen och fulla snorvalpar till en busshållplats där man kunde stå utan att riskera att bli tå-trampad av någon packad tånåring vars kjol fastnat i strumpbyxan och med en andedräkt som inte smickrar den vackraste av tjejer. Missade så klart den snabba bussen med 30 sekunder så det blev en kvarts väntat i minglet på stan.
Bussen kom och jag var glad över att få "komma in" från höstkylan en halvtimme (den snabba bussen tar 12 minuter! Denna 28...). Bussen slingrade sin resa runt halva stan och folket började raskt tunna ut ju längre fordonet kom. Efter ca 20 minuter så stannade vi till och chauffören klev ur sin lilla håla och tittade på mig och sa på knagglig svenska:
-Män lilla venn, varrt skaddu åkka??
Jag svarade:
-Till "bla-bla"-vägen...
Chauffören:
-Männ tjera du, denn boss gårr inte ditt på kväll...
Jag trodde jag skulle få fullkomligt psykbryt där jag satt på en jävla buss mitt ute i tassamarkerna med 182 kilo packning och med tår frusna utan känsel. Nu hade jag turen att chauffören var en mycket vänlig själ (som de flesta bus-drivers i den här stan faktiskt) så han kom överens att jag skulle åka tillbaka med honom till en annan hållplats där min kära snabba buss skulle passera inom en kvart. Så blev det och jag tog en cigg med min snälla chaufför och sen skuttade jag av vid den aktuella hållplatsen och insåg att jag haft tur ändå. Nu skulle jag få åka med den SISTA bussen. Hade jag missat den med så hade jag fått vänta till 01.30 innan nattbussarna börjar gå! När jag hoppade av den snabba bussen var klockan 20 över tolv och då hade jag en bit som jag fick traska innan jag var hemma.

Däckade till ett gammalt CSI Miami-avsnitt och sov som en prinsessa hela natten.

Jag tänker inte göra ett skvatt idag - honestly...

I morgon bär det av till Skara på en i raden av tre träffar i den hund och kattetologikurs jag läser utöver de ordinarie. Ska åka efter föreläsningarna är slut imorrn kl 15 och det är 36 mil på piss-vägar. Nu åker jag med två klasskompisar så vi ska försöka arbeta undan lite på ett miniprojekt vi gör tillsammans i en annan kurs. Det gäller ju att ta till vara på tiden! Inte för att jag egentligen känner för att släpa mitt omotiverade arsle 8 timmar i bil, men det kommer säkert att vara värt det i slutändan. Helgen kommer att försvinna i raketfart då vi inte slutar förrän ca 17 på lördagseftermiddagen och då ska jag åka med till Sthlm först och sen ta tåget därifrån för att efter det transportera mig med buss till hemmet... Klockan kommer säkert att bli 22 innan jag är hemma och då lär jag svimma i soffan så fort jag tagit av mig hatten.

För övrigt så är jag helt otroligt rastlös. Vet inte vart jag skall ta vägen och sömnen infinner sig sällan innan 03 på nätterna. Tappar i vikt igen och det är inte riktigt bra men försöker att återställa fettdepåerna med chips, dip, smågodis och grädde på moset. Brukar reda sig framåt jul om inte annat... :)

Nu ska jag packa lite ylle, end-boka kattvakt och sen lägga mig på soffan en stund.
C ya på söndag!


Skara i början av förra århundradet...

Idag bar det då av till grisarna på Lövsta forskningscenter utanför Uppsala. Vi i klassen har varit där förr och det är alltid lika trevligt att få arbeta "hands on". Så klart så är man inte helt pigg och halsen protesterar fortfarande högljutt. Efter halva övningen kände jag en skrikande treåring (i form av huvudvärk) inta min pannlob. Denna skrikande treåring har under eftermiddagen och kvällen antagit en ennan form, nämligen en ambulanssiren på speed med pms... Sådan här skallebank har jag inte haft på länge och inget jag gör hjälper. Känns som om jag sprungit head first in i en betongvägg!

Anywho... Jag fick knäppa ett par sköna bilder i grisstallarna i alla fall.


En daggammal kulting får järnspruta.


En lite trött mamma med 13 hungriga barn... :)


Vi skuttar och gottar oss heeela dagen! Sinsuggor i lösdrift...


Dräktighetsundersökning med ultraljud. Snäll blivande mamma som hade tålamod med vetgiriga studenter! 

Fast jag egentligen är sjuk så måste jag ge mig ut en runda idag. Skall till SLU's grisstallar utanför stan och lära mig göra olika typer av bedömningar. Lite jobbigt att behöva stå i kalla stallar hela eftermiddagen, men missar jag detta så blir jag inte godkänd på kursen. Funkar så när de lägger "obligatoriska" moment som de kursansvariga tycker är extra viktiga att kunna. Ja ja... Tar med kameran och så får vi se vad jag kan skrapa ihop till kvällen...

c ya laters!

In addition till allt det jag såg framför mig bli ogjort igår så kan jag säga att det inte var allt. Läste en kursintroduktion som skall börja på fredag i Skara att vi visst ska läsa två böcker på sammanlagt ca 600 sidor med. Jag vet inte hur jag skall hinna allt... Bara att åka till affären idag var ett helt företag och jag jämför med bestigning av Mount Everest eller byggnad av den kinesiska muren... Det kan knappast ha varit så jobbigt som det var att åka och handla för mig (läs med modifikation).

Nu: soffan igen och med mig tar jag mitt smågodis, alvedon/ipren, saft, telefoner av alla slag och chips med tillhörande cheese-dip (är inte sugen än, men kan ju bli!).

Kram på er alla dönickar...

     

Så klart fick man inte hålla sig frisk nog så man kunde åka på galej i huvudstaden. Det är då själva fan med att man inte kan få ha en endaste vecka utan förbannat strul. Inte ens lite motiverad till att läsa skoljobb heller bara för att jag är så nedrans irriterad. Det enda jag ser är stryktvätthögen som växt utan undantag den senaste veckan, katthår som måste sugas upp (med dammsugare då... Lägg av!!!), tre böcker om husdjurens beteende jag måste läsa, ett projekt som skall förberedas, en artikel som skall skrivas, ett kompendie som skall läsas igenom plus att man skall hinna leva sitt liv någonstans in between med allt vad det innebär. Handla, tvätta, tjejbestyr och korrespondens... Förhoppningsvis är man kryare imorrn så man pallar ta tag i både sitt privata liv och det som knyts till studierna...
Ska kasta i mig lite alvedon/ipren och slänga mig i soffan igen.
Laters alla tattare...

Hela veckan har jag sett fram emot att få åka till Petronella å de andra galningarna i huvudstaden för att visa vart barskåpet skall stå. Satt på en föreläsning idag och bara kände febern ta över min hud. Efter ett par timmar vart jag helt slut och 20 i fyra fick jag nog och det bar hemåt i en trasig Toyota med ett additional problem - the throat! Bara för att jag inte kunde låta bli så strök jag och hängde upp gardiner som jag fått låna av My men snart därefter låg jag ojandes i soffan med filt över både mig och katt med verkande ipren och alvedon i magen. Så här tre timmar senare kan jag glatt informera om att det inte känns lika för jävligt och förhoppningsvis var det en sympati-släng eftersom många i klassen varit sjuka under veckan... Hur det känns imorrn återstår att se, men jag ger mig inte i första taget!

Back laters, krokodiler... And again: welcome to planet motherfucker!

Jag har blivit utmanad av min syster att skriva 8 vanor eller ovanor som jag har... Kan inte bli så svårt, jag e ju helt traaaasig!!  hahaha

1. Har vansinnigt svårt att somna och en vana/ovana är att när jag ska somna snurrar jag väldigt mycket. Alltid åt samma håll vilket gör att det lätt blir totalt kaos på sängkläderna...

2. Har för vana att köra bilen på nästan ingen bensin. Om detta är resultatet av lathet eller kosingbrist låter jag vara osagt... :)

3. En annan vana/ovana är att tv:n ALLTID står på hemma hos mig antingen jag tittar eller inte. Nog tittar jag mycket - men omöjligt HELA tiden!  hmmm

4. När jag umgås med folk i allmänhet som inte har samma musiksmak som jag (oftast schlager-, och popsnören av olika slag) vill jag hemskt gärna pracka på dem den musik JAG tycker är bäst!

5. Precis som sösstra mi så pratar jag konstant. Spelar ingen roll om jag känner personen i fråga eller inte... bla bla bla bla bla bla bla bla (med lite innanför västen så blir det ännu värre...). En ganska rolig anekdot kring detta ämne är när jag bestämde mig för att flytta till England ett tag. Precis klivit på planet (som för övrigt blivit 5,5 timmar försenat...!!) med ca 35 kilo packnig och hamnade jämte en dam med långa röda naglar och en ganska nonchalant uppsyn. Naturligt vis så måste jag bara säga nåt och det blev: "-Hi!! My name is Catja and I will be your company on this flight! Nice to meet you". *sträcker fram näven i hopp om att hon skall göra likadant... Vad hon gjorde var att snegla ned på mig från ögonvrån och dissade mig med ett fnys som jag aldrig blivit dissad med förr... Jag tänkte: "Jävla subba..."

6. Väntar alltid in i sista sekund med ALLT (räkningar, besiktiga bilen, tanka, plugga till tentor)... Otroligt sällan är jag ute i god tid... Fast skall jag passa tider är det tvärt om och får ofta vänta för att jag kommit för tidigt (nä - inte snusk denna gången heller...FY!).

7. Har faktiskt för vana att vara ganska rolig... Om jag fattat det hela rätt då. Skojar runt det mesta och visar sällan att jag är ledsen eller nedstämd (visar det här på bloggen lite mer dock *harkel).

8. En annan vana är att när jag väl gör något så gör jag det bra. Sällan misslyckas jag när jag bestämt mig. Skolan är ett sådant exempel och jag vet att det var många som inte trodde att jag skulle genomföra 4,5 års studier (och försök inte förneka att ni tvivlade och kanske t.o.m. slog vad om att jag skulle misslyckas!). Men nu är jag på 4:e året och inte en endaste jävla omtenta har jag gjort utan snittar i regel 85%! Så det så!!

Jag utmanar inte någon jag... Man måste inte göra som alla andra.. haha mohaha

Idag har jag en elefant i mitt rum, men jag låtsas inte om den. Det finns mycket man försöker göra för att skingra tankarna och idag är det den mesta av sådana dagar. Bestämde mig helt sonika att bara inte låtsas om - fungerar sådär. Nu blir det te och levande ljus (hoppas elefanten går och lägger sig snart...).