Catjalainen

Japp, där har jag varit i två dagar... Varberg. Trevliga människor och så lär man sig hela dagarna nästan. Fast, det var lite tråkigt att stå (inte sitta, det fanns inga möjligheter) först 3,5 timmar på em och 4 timmar på morgonen med att glo och lyssna på en polack som sjöng och visslade polska psalmer... Han fattade knappt ett ord svenska och jag fattade inte va fan han sa heller - så vi pratade inte så mkt.

Det är ju konstigt egentligen. Jag är bra på engelska både i rent tal och har ett brett ordförråd, men när man pratar med någon som bara kan de enklaste enstaka ord så blir man som en fjärdeklassare på nytt och (nästan) skriker fram väldigt korta meningar: -"jo finnisch?? Nao food to babies??" gapade jag och gestikulerade handen mot munnen när han bytte mellan de olika momenten och ibland med inslag av svenska: -"vad göra nu?? Golvet?? Spola vatten??". Han log och nicka vad jag än sa nästan... hehe

En annan kul, men skrämmande sak som hände igår var att det vandrarhem jag skulle bo på (Åkulla utanför Ullared) var helt obemannat när jag var klar för dagen. Jag hade skrivit upp stugnumret jag var bokad på och nyckeln skulle sitta i dörren. Parkerar utanför och tar ett par av väskorna, går fram till dörren och rycker upp den. Där ligger en dam och en herre i var sin säng och lyfter en halvmeter av överraskningen. Jag blir lika chockad jag och ber om ursäkt, stänger dörren och ringer för att få ordning på missförståndet. Det hade blivit ändrat från stuga 52 till 53 och de hade glömt ringa.... Herregud...

I vilket fall som helst var det en dimmig morgon när jag nästan körde på ett rådjur på väg till gården i morse. När det ljusnat och solen var på väg upp tog jag ett par underbara bilder. Plus en på väg hem - en vägskylt som jag garvade ihjäl mig åt på väg ner så jag var tvungen att stanna å knäppa... Tog några på väg ner med och en i stallarna plus mitt logement.  :)