Catjalainen

... och jag vill verkligen inte. Mitt hjärta stannar alltid kvar här när jag åker och jag lever utan det tills jag återvänder. Får en besk, vidrig smak i munnen av tanken på den jävla staden, den jävla lägenheten, alla jävla snorungar med dagisfasoner, alla jävla böcker och kassa föreläsningar och alla jävla kilometrar så fort man skall ta sig någonstans... Helt jävla värdekass!!

Men nu är det inte länge kvar minsann. Nu jädrans flyttar jag hem i april och det finns inget i denna värld jag längtar efter mer. Gud vad skönt det skall bli...

Kör imorrn förmiddag med ett mellanstopp i Lekeryd hos kusinerna. Har ju ingen jävla musik heller eftersom jag inte hittar fronten till min bilstereo - det blir att sjunga egna Foo Fighters å Lucie Silvas på vägen upp då. Tråk!

Laters alla yllen, nu ska jag luta mig å kurera hosta med te & honiing...